Psoriasis och ledbesvär

Ungefär en tredjedel av alla personer med psoriasis drabbas även av ledbesvär. Psoriasisartrit är benämningen på kroniska ledbesvär och ledinflammation hos en person med psoriasis.

Ungefär en tredjedel av alla personer med psoriasis drabbas även av ledbesvär

Kopplingen mellan psoriasis och ledbesvär är fortfarande delvis okänd. Vanligtvis börjar psoriasis i huden före det att ledsymtomen inträder. Hos ungefär en fjärdedel kommer ledbesvären först eller samtidigt med hudsymtomen. Psoriasisartrit kan starta i vilken ålder som helst men vanligast sker det mellan 30 och 55 år. Kvinnor och män drabbas lika ofta. Symtomen varierar från person till person. Vanliga led- och ryggbesvär är stelhet, rörelse- eller vilosmärta som en följd av ömma och/eller svullna leder. Ibland förekommer värmeökning och ömhet över muskel- och senfästen. Trötthet är ett annat vanligt symtom.

Rubbning i kroppens immunsystem

Det är idag oklart varför vissa personer med psoriasis även får symtom från lederna. Det är sannolikt många faktorer som samverkar. Både hud- och ledbesvären beror på inflammatoriska processer som kan betraktas som rubbningar i kroppens immunförsvar. Ärftligheten har stor betydelse för insjuknande i såväl psoriasis som psoriasisartrit.

Vanligast med enstaka ledinflammationer

Vid psoriasisartrit är det vanligast med enstaka ledinflammationer, till exempel i några av händernas leder. Även de stora lederna och ryggraden kan angripas. Oftast drabbas samma leder på båda kroppshalvorna. Ibland är bara en enda led inflammerad. Både hud- och ledsymtomen uppträder i perioder med försämring (skov) varvat med lugna perioder. Hud- och ledskoven behöver inte följas åt, d v s att försämring i huden behöver inte innebära samtidig försämring i lederna och vice versa."

Viktigt med korrekt diagnos

Det är viktigt med en tidig diagnos av psoriasisartrit för att bromsa sjukdomens utveckling innan ledens funktion begränsas. Får man problem med svullna leder bör man vända sig till en reumatolog. Diagnosen ställs utifrån symtom och sjukdomstecken och ibland med hjälp av röntgen och blocprover. Om läkaren kan konstatera inflammationer i led och/eller i muskel- och senfästen tillsammans med hudsymtom och/eller nagelangrepp kan man ställa diagnosen psoriasisartrit. Till skillnad från andra vanliga reumatiska sjukdomar ger psoriasisartrit ofta ingen ökning av sänka eller snabbsänka, och man ser ingen s k reumatoid faktor i blodet.

Skydda lederna från broskpåverkan

Att bromsa sjukdomsprocessen innan ledens funktion begränsas, minska smärtan och förbättra livskvaliteten är de viktigaste målen med behandlingen för patienter med psoriasisartrit. Sjukgymnastik och egen fysisk träning tillsammans med läkemedel är viktiga delar. Modern forskning har i detalj kartlagt många av de processer som kan leda till inflammation och vävnadsskada. Därmed har det skapats förutsättningar för utveckling av biologiska läkemedel.

PP-ENB-SWE-0366 Jan 2017

Relaterade länkar